Ngonka (alhaali) renndo duunde Afrik : no ñawndirten ñawu men ! PDF Print E-mail
Thursday, 03 November 2011 15:44

Banndiraaɓe tedduɓe,

Eɗen nganndi ko wonata teeminanɗe duunde men Afrik, wonnoo ko he njiimaandi jaggitooɓe Oropnaaɓe, mettundi ñaawde, ɓayri ndiin njiimaandi no reggini diinaaji janani ceertuɗi ɗemɗe e nehdi, endi tami dawrugol coomngol momtugol ɗemɗe e tawaaɗe Afriknaaɓe e puuynugol gannde karalle maɓɓe, tammbiiɗe faggo hoɗaango mayre e semmbinde diinaaji koynuɗi aduna, koccanɗi laakara mbo yi’aaka mbo anndaaka no wa’i.

 So en teskike gila he ɗiin yontaaji haa hannde njanngeten ko ɗemɗe Oropnaaɓe, kono hannde en potii huccitande ngonka renndo men, ndaaren no ka waylora, ngam hannde ngonɗen ko he yonta ganndal jaalnungal yuumtere karalle, newnuɗe ngonka neɗɗanke he ndeer ndee winndere.

Ko ɗuum waɗi hannde haanaani keddoɗen he ngonka yonta gide, ka neɗɗo seertaano he muumunteeji, kadi ngannden neɗɗo ko tagoore tamnde yila (hakkil), ko kaan yila addani neɗɗo miijo diina e feŋtude binndol, mbele himo waawa reende ndee winndere he njuɓɓudi potoondiral jojjaaɗe, ko ɗuum waɗi gila he fuɗɗoode ngonka ndee winndere, ganndal woni ko he ɓeydaade, ngam coccoondiral neɗɗo he jolooji neesu, ko ngaal yottini neɗɗo he waawde anndude goodal Geno e no ndee uppeere tago leydi woniri, ndeke ina haani kala neɗɗo, nde addata coñceendi yila makko he ɓamtaare ndee winndere, ko ɗuum waɗi en potaani wonde sabbotooɓe coñceendi yilaaji woɓɓe, alaa ko haali bonnugol teɓaandi yilaaji woɓɓe, ko ɗuum waɗi enen Afriknaaɓe eɗen poti daranaade cellal men e ƴeewtaade ngonka diina men e njuɓɓudi ngonka dawrugol men, ngam en kaandaani he ɗee leeɓte (lette) caɗtuɗe muñde.

Sakiraaɓe tedduɓe, so tawii ko ngonka cellal men, so wonii eɗen paami ko annduɓe kaali he ko woni cellal, en tawat ngal men ina ŋakki, ngam ɓe mbii woni cellal ko geɗe tati, ɗe nganndu-ɗaa ko kanje ngoni ngooroondi nguurndam, kanje ngoni :

1.   Haarannduru wondundu he ndiyam laaɓɗam, ngam ɓe mbii : so neɗɗo haaraani yaraani ndiyam laaɓɗam, cellal mum waawataa ñiiɓde, tee eɗen nganndi ñaamndu timmundu reenooru cellal walla ndiyam laaɓɗam kaanɗam huwtoreede he fiyakuuji neɗɗanke, heɓooɓe ɗum he duunde men Afrik keewaani.

2.   Laaɓal ɓanndu e hoɗannde e ɓornateeri e ñaamateeri, so en teskike yimɓe hoɗaango duunde Afrik, en tawat eɓe mboɗɗitii laaɓal ɓanndu e hoɗannde, alaa ko haali laaɓal ñaamateeri e ɓornateeri.

3.   Safrooɓe e leɗɗe cafrorteeɗe, so en ndaartindike (taskike) ñawndorɗe gonɗe he duunde men Afrik, en tawat ina ŋakkaa safrooɓe e lekkeele jonooje lekki (safaara) yimɓe hoɗaango mayre.

So tawii ko ngonka diina men, so en ndaartinke, en tawat eka woɗɗitii sanne fiɓnde e muuyaande diina, ngam woni fiɓnde diina ko goonɗinde Geno e nelaaɓe kakko e rewde njuɓɓudi doosɗe diina, yeru : nunɗude e googɗude e tamde muñal e jaɓde potoondiral jojjaaɗe e yiɗande bannde ko njiɗan-ɗaa hoore maa e jaɓde hoddiro Geno, ko ngo waawi wonde yoo (woo). Kono so en ƴeewtinike diina men kaa, en tawat eɗen celi fiɓnde diina, ngam kala ko heɓi gooto he men he bonannde, o ruttataa nde he hoddiro Geno, alaa, o ruttata nde ko he gaño koɗdaaɗo, o fawa heen ruttaade he dabotooɓe fuuntooɓe ñaayooɓe yilaaji e jawɗe hoɗdaaɓe, o yejjita Geno tagɗo mo, tagi gaño koɗdaaɗo.

So tawii ko muuyaande diina, ko reende neɗɗo he bonannde, foti ko bonannde bonnoore neɗɗo he hoore mum walla ko bonnoore renndo hoɗaango makko. So en ndaartinike, en tawat eɗen mboɗɗitii muuyaande diina, ngam en ndeenaani ko’e men he bonannde bonnoore neɗɗo, ko wa’i no : yarde konnjam (sanngara) e jaawingol simme e cummbagol sire e waasde reenaade ñabbuuji daaɓooji, ɗum ɗoo piiw (fow) ko mbelemma tuuyo fiɗtaandu, ko noon neh kadi en ndeenaaki bonannde bonnoore renndo hoɗannde, ko wa’i no : fende e janfaade e wujjude e tooñde e waddiindirde hoɗduɓe e jaɓde dukku (njeenaari) e ñoode bannde walla koɗdiiɗo maa e seedtaade fenaande, mbele aɗa daña jawdi walla hoolaare hoɗdaaɓe.

So tawii ko ngonka dawrugol men, eɗen nganndi woni muuyaande dawrugol, ko reende ngalu ngenndi e golloraade ndi he fiyakuuji nafooji ɓiɓɓe mayri e lelnude doosɗe deenooje nafa ngenndi e laawɗinde ñaawooje deenooje jojjaaɗe ɓiɓɓe  hoɗaango mayri, kono so en ndaartinike ngonka dawrugol, dawriyankooɓe Afrik, en tawat ko naftoraade ngalu ngenndi he soklaaji mum walla soklaaji ɓesngu mun e banndiraaɓe e sehilaaɓe e heedanɓe mo to senngo dawrugol e jaale tabitinooje ñiiɓal makko he ngol dawrugol.

Banndiraaɓe tedduɓe, ngaree ndenten he ko reenata renndo men e ko fooɗata en he laawol jam e kisal e ɓamtaare, ɗuum woni janngingol ɓiɓɓe  men ɗemɗe men e haltinirde ɓe enɗam pulaagu e gilli hoɗannde, ndannden ɓe he nehdi añɓe ñaayooɓe yilaaji maɓɓe, jaaɓnooɓe ɓe ɗemɗe e pine maɓɓe, momtooje ɗe maɓɓe e tawaa-tawi maamiraaɓe maɓɓe.

Honinkooɓe leñol, ngaree ndaroɗen ndadoɗen, canngilen ngaluuji neesuuji ngenndiiji men, kaɓoɗen majjere sooytinnde daaɗere aduna men, waɗtunde en baayooɓe winndere siccaaɓe ɓe luuɓaani, añaaɓe ɓe mbaɗaani hay huunde, salanaaɓe jojjaaɗe maɓɓe, añanaaɓe olowere (warñeende) semmbe doole maɓɓe, ko ɗuum waɗi eɗen poti miijitaade hanki men, mbele eɗen ngannda fergitannde men, kadi enen potii huufoondirde, mbele kiram leñol men ina reena en he leepte aduna.

Musidɓe tedduɓe, yolnde men ndee, ko yolnde juutnde saɗtunde yawtude, ngam ko fiɓnde mawnde e pellital mawngal, gondungal he muñal e wakkilaare e goongɗingol, waawta nde ɓennitde, ɗuum waɗi eɗen poti muñde pergitte ɓiɓɓe  leñol ngol, yoo Geno jaalnu kiram leñol e softeende naftoore leñol men, he dow men, o hokka en semmbe waawde siinude muuyaaɗe ɓiɓɓe  leñol men.

Mi yettii on kaaɗtudi njettoore, yoo jam e kisal ndeen en, on njaaraama.

Kɗl : Tijjaani Mbaalo, Hooreejo Tabital Pulaaku Europe, Faransi.

www.peeral.com 

 
Comments (1)
1 Saturday, 05 November 2011 14:51
Sow Cees
Emen njettu maa sanne, yo baabiraawo teddudo. Beydu winndude e finndinde sukaabe, binndande maa na keewi nafoore.

Add your comment

Your name:
Subject:
Comment:
  The word for verification. Lowercase letters only with no spaces.
Word verification:
wodaabe3.jpg

Polls

Hol miijo mon e janngude Fulfulde heɓa njoɓdi?
 

Janngooɓe Peeral

We have 9 guests and 4 members online

Yillotooɓe Peeral.com

Yilliiɓe lowre nden
mod_vvisit_countermod_vvisit_countermod_vvisit_countermod_vvisit_countermod_vvisit_countermod_vvisit_counter
mod_vvisit_counterHannde46
mod_vvisit_counterHanki744
mod_vvisit_counterYontere nden1508
mod_vvisit_counterƁennunde nden5165
mod_vvisit_counterLewru ndun15826
mod_vvisit_counterƁennundu ndun21424
mod_vvisit_counterGila sosaa647284
Copyright © 2012 Peeral.com - Peeral Media Foundation. All Rights Reserved.
Foddeeji fuu woodanii Peeral Media Foundation - Email: jaayndepeeral@gmail.com - Tel: +31 621 698 925
© Foddeeji fuu woodanii Peeral Media Foundation All Rights Reserved - Email: jaayndepeeral@gmail.com Tel: +31 621 698 925